it´s in the abc

Nu sitter jag på drottning silvias barn & ungdomssjukhus, jag väntar på Clara som är i duschen. Idag var hon jättepigg. Hon kan nästan gå helt normalt nu, fast det gör ju ont förstås. Men hon skrattar och är lika galen som hon brukar vara. Förmodligen är hon så uppspelt för att Fillan kommer sen och hon ska få presenter, haha. Vi har spelat "mix max" och "lotto", och så har vi pusslat idag, sen ska vi nog fika lite..

Jag har kommit fram till att jag aldrig i hela mitt liv skulle klara av att jobba med sjuka barn. Börjar ju nästan lipa bara av att se skylten där det står "barnklinik" för då vet jag ju att det är massa sjuka barn överallt. 550 platser.. 550 sjuka barn.. Det är hemskt. Och jag klarar inte av att se alla oroliga föräldrar, syskon och andra anhöriga. Såklart hade det ju varit fint att kunna hjälpa, men samtidigt så vet man ju att det inte alltid slutar lyckligt och visst är det väl så att man säkert minns de barnen som inte klarade sig så bra mycket tydligare? Det är så mycket olycka och oro här och jag hade aldrig klarat av att hålla isär jobb och privatliv. 

Och det är så synd om flickan som ligger i Claras rum, hon är tio år och har opererat båda sina fötter. Hennes pappa kan ingen svenska så den lilla tjejen får översätta allt och svara på alla frågor. Det måste ju kännas jäkligt jobbigt både för henne och för pappan.. Han sitter hos henne dygnet runt och gör ingenting. Han kollar väl lite på tv men han förstår ju inte nånting av det.. Stackarn, vad hjälplös han måste känna sig..

Jag blir helt lipig av det här, nu måste jag sluta skriva. Tack Nils & Fia för att jag fick hälsa på! Det var trevligt. O du Fia, HÄNG MED PÅ SMASHING PUMPKINS!